Är back in Sweden efter en solig och härlig resa. Att skriva att jag är hemma vore ju att ljuga då jag för tillfället är mer åt det hemlösa hållet. Men får ta mig en dag i taget. Över helgen stannar jag hos Niklas och sedan sover jag hos jossan och Jessica i veckan fram tills tillfälliga "huset" kommer. hade tänkt att åka till Annika från söndag till måndag och skita i skolan då jag känner att jag måste få ordning på allt, tex tvätta kläderna i min resväska, duscha, handla en hel del massa saker. Jag fattar egentligen inte ens hur jag kan sitta och överväga att gå till skolan bara för att det är en obligatorisk sak som sker på måndag och jag får big rest. Lärarna har säkert förståelse. Aja får åka dit över det obligatoriska och sen skiter jag i resten.
Självklart känner jag mig hemma hos jossan, Niklas och Annika men fortfarande är det inte MITT hem. Allting känns mysko, så jävla konstigt.

Just nu sitter jag och önskar att Niklas blir klar med sin bil så vi kan åka hem till han å kolla på tv å sova. Jag är trött för jag sov lite och dåligt och jag känner mig faktiskt aningen psykiskt utmattad och det skäms jag inte över att säga. Jag är ledsen. Det är jobbigt att se alla ens saker man har byggt upp under hela sin livstid svarta, smältna eller bruna. Punkt slut