jag grinar som om jag satt och planera min egna begravning.
Varför ska livet vara så jävla orättvist?
Varför kan man aldrig nånsin få som man vill? inte ens när det gäller det viktigaste här i livet?
Kan bara inte. Går absolut inte. Försöker verkligen men jag misslyckas.
Varför förlorar man den man älskar?
Varför är man kär i någon som inte riktigt har samma käslor tillbaka?
Varför lämnar personen man älskar så mycket en?
Jag tror jag ska låta dator och mobil vara ett tag. Vill inte bli störd för jag behöver vara med mig själv nu. Jag behöver jag nu. Jag behöver komma upp på benen igen och hitta mig själv. Hitta styrka och vilja. 

 Vi sa föralltid,vi sa att vi inte skulle såra varandra en andra gång. Det blir aldrig som man har tänkt sig. Man mste göra det bästa av situation och hålla hoppet uppe. Jag kommer alltid alltid älska dej. Jag är så jävla tacksam att jag fick den här underbara tiden med dig. Även fast jag fortfarande vill ha mer tid.  

Jag återvänder till bloggen när jag har kommit nån vart med mitt tänkade och har nått lite mer gladare att skriva.